För några ärtors skull

"Där det för mig är bekvämast att bo"
av Elisabet Hermansson Li

"Komna till Nybo tog Pant rätt som det var ett kliv över diket och rafsade åt sig några ärter från åkern och slängde över till honom. Inte en gnutta hade de fått sig till livs på hela dagen och även Flygt började plocka ärtgossar som han stoppade innanför skjortan."

Så börjar boken om den indelte soldaten Eric Flygt. De där tjuvplockade ärtorna kom att hänga över honom i flera år, markägaren stämde båda bröderna inför tinget. Rätt skulle vara rätt och ingen soldat fick komma och tro att han kunde ta för sig,  eller för den delen tro sig vara jämlik med markägande bönder.

Det blev många turer till tinget för soldat Flygt. Ibland var det han själv som ville föra fram ärenden till prövning. Det kunde gälla såväl markärenden och förtal som indrivning av obetalda skulder. Bönderna ville få bort soldaten från torpet på Åsen, men där är det för mig bekvämast att bo,  yttrade den målmedvetne Flygten.

Handlingen rör sig mestadels i byarna runt Järvsö. Tiden är sekelskiftet 1700-1800. Man anar som läsare att det ligger gedigna studier av tingshandlingar och prästerliga anteckningar bakom boken.

/Karin

En Berglin om dagen...

"Nämenvaf..."
av Jan och Maria Berglin

Nyligen var jag på kurs och fick lära mej att även en avstängd mobiltelefon, som bara ligger och vilar sej i ensamhet på bordet, stör ägarens koncentration. Just nu har jag Berglins nya bok Nämenvaf... på skrivbordet. Kan inte säga att den stör mej, snarare så att den får mungiporna att dras lätt lätt lätt uppåt bara genom att finnas där. Man kan slå upp en sida och ta del av något träffsäkert om allt från dumstrutsklausuler hos försäkringsbolag till att bry sig om att några brydde sig en gång .

 Och nej en gång för alla...vi läser inte böcker på arbetstid, även om vi egentligen skulle behöva för att sträva ikapp våra besökares hisnande lästakt. En ny Berglin kan man bara inte slänga upp på hylla Hci utan att öppna lite lite.

//Karin

Stark kvinna i 1600-talets Sverige

"Kvinnokungen"
av Kristina Sjögren

Kristina Sjögren har skrivit en stark roman om sin namne drottning Christina - Sveriges första kvinnliga kung i modern tid.

När Christinas krigarkung till far går bort låter han henne ärva kungatronen. Det är en stor sak. En ung kvinna som ska ta över stormakten Sverige med alla landområden som man krigat till sig och alla konflikter såväl inom som utom landets gränser. Folket svälter, krigen har slukat människoliv och resurser.
Under förmyndartiden kan Axel Oxenstierna och regeringen jobba på ganska ostört. De väntar sig att den unga Christina ska gifta sig med någon lämplig ädling och lägga det där med makt och inflytande på hyllan. Så blir det inte. Christina använder sig av den gedigna utbildning hon har fått och utmanar gubbarna.

Historien känns aktuell, fast den utspelar sig på 1600-talet.

En dystopi

"Tjänarinnans berättelse"
av Margaret Atwood

Offred heter egentligen något annat, men hon har blivit fråntagen sitt namn. Likaväl som hon har blivit fråntagen allt i övrigt - man, barn, bostad, jobb, vänner. Hon är numera en i mängden av Tjänarinnor i den kristet fundamentalistiska republiken Gilead.

I det nya samhället finns det Tjänarinnor, Martor, Tanter, Hustrur och Okvinnor. De är alla underordnade männen, på olika sätt. Offred är en fertil kvinna och därför hamnar hon efter Tanternas strikta utbildning hos en Hustru och en Anförare, som inte kan få egna barn. Det föds nästan inga barn längre i den nya tiden.
Ögon och Väktare finns överallt. Människor som inte anpassar sig till systemet hämtas i svarta skåpbilar och hängs upp på Muren som varnande exempel.

En stark och intressant bok med tankar kring hur ett demokratiskt samhälle skulle kunna förändras till en grym diktatur. En filmatisering av den här boken gick på TV tidigare i år.

/Karin

Dubbelgångare

"Avbilden"
av Anna Snoekstra

En ung tjej, Rebecca Winter, har försvunnit på väg hem från sitt jobb. Ingen verkar ha sett eller hört något. Till och med de anhöriga har nog gett upp hoppet om att få veta vad som hänt Rebecca. Så småningom blir fallet ett cold case.

Elva år senare grips en kvinna för snatteri. Hon är smutsig, sårig, har blåmärken och är helt utsvulten.  Hon kan inte berätta vad hon har varit med om, men säjer att hon är den försvunna Rebecca. De är väldigt lika och familjen tar emot henne med öppna armar.

Polisen som ansvarade för spaningsarbetet när Rebecca försvann kan inte riktigt släppa fallet. Han vill veta vad som hände den där gången för elva år sedan och envisas med att försöka pressa fram uppgifter från den unga kvinnan. Bästa väninnan är också fundersam. Hon känner inte riktigt igen sin coola kompis från förr.

Upplösningen blir oväntad och spännande!

/Karin

En bok som alla redan har läst...

"Inlandet"
av Elin Willows

Den här boken har det viftats med i TV-soffor, skrivits om i tidningar och köats för på biblioteket. Jag blev lite överraskad ändå när jag läste den. Trodde att den skulle vara annorlunda. På något sätt.

Berättelsen kryper under skinnet på läsaren. Man (jag) blir riktigt orolig för henne, huvudpersonen. Hon gör en motsatt flytt, tvärtom mot alla andra. Hon packar ihop sitt liv, lämnar familj och vänner i storstaden och följer med pojkvännen till hans lilla inlandsby i nordligaste Norrland. Det är mörkt (eller alldeles för ljust på sommaren). Förhållandet tar slut, men hon blir kvar. Så där bara. Det bara blir så.

Kapitel för kapitel får man följa hur hon faller in i någon sorts mönster, men inte som en av de andra i byn. Hennes liv rullar på av sej själv. Sommar blir vinter och vinter blir sommar. Höst och vår hinns knappt med.

Så där i förbigående får man veta att hon blöder näsblod varje morgon, att hon när hon är ledig tidvis knappt lämnar sängen/matplatsen/Tv-soffan fast hon inte kan sova. Hur mår hon egentligen?


/Karin

Mix av humor och allvar

"Hur man gör succé på dårhus"
av Emmy Abrahamson

Så var vi där igen...får man skämta om vad som helst? Att läsa om en ung tjej som går in i en djup depression och blir tvångsintagen på psykiatrins akutavdelning - kan det vara kul? Ja, Emmy Abrahamson har skrivit en riktigt rolig, mänsklig och ibland överraskande bok som man gärna vill fortsätta läsa.

Huvudpersonen Maja är ståupp-komiker och det är lätt att som läsare bli förtjust i henne.  Hon är smart och otroligt snabb i repliken, men trasslar gärna till det för sej genom att välja oväntade vägar.

Tidsperspektiven skiftar.  Maja är på en psykiatrisk avdelning, men hur hamnade hon där? Hon verkar ju rätt frisk bortsett från vanan att prata med sockor. Långsamt rullas historien fram och man förstår... Vill förstå.

/Karin