Visar inlägg med etikett Barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barn. Visa alla inlägg

tisdag 30 juli 2019

En titt in i småbarnsfamiljens liv

"Pappaklausulen"
av Jonas Hassen Khemiri

En bok med igenkänningsfaktor för nyblivna föräldrar. En bok för de som kommer ihåg hur det var att vara småbarnsförälder. Och en bok för barn som har föräldrar. Något för de flesta alltså.

Jonas Hassen Khemiri tar med läsaren till familjens dagliga småkaos. Han skiftar infallsvinkel på ett skickligt sätt. Ibland är det den vuxne sonen/pappan som pratar, sen växlar handlingen över till någon annans synvinkel. Till och med bebisen får ha ordet ibland.

Pappan har också en pappa och det är en pappa som ofta har varit frånvarande. Pappans pappa bor mestadels utomlands, men när han kommer hem ska han ha hjälp och service, fort. Bokens titel syftar på en överenskommelse som gjordes mellan sonen och hans pappa när pappan drog iväg utomlands och hans lägenhet överläts på sonen. Pappaklausulen är inte lätt att hålla!

Den gamla pappan har även en dotter i Sverige. Det är en dotter som han anser har gjort rätt, inte satsat på någon ovidkommande karriär som sonen gjorde. Men såklart finns det mycket under ytan även i hennes liv.

Jag gillar språket i den här boken. Svårt att beskriva - läs själv!

/Karin

torsdag 2 mars 2017

Spetälskesjukhuset i Järvsö


Kul att läsa böcker där man känner igen miljöerna!
Camilla Lagerqvists bok "Spetälskesjukhuset" utspelar sig i Järvsö.

Elly tillbringar sommarlovet hos sin farmor. Alldeles i närheten av farmors hus finns en kuslig gammal byggnad. Farmor säger att det har varit ett ställe där svårt drabbade sjuka i lepra, eller spetälska som det kallades förr, vårdades.

Eftersom de som bor i huset nu är på resa kan Elly smyga omkring lite och titta in i fönstren. Hon kan inte låta bli att kolla om dörren är låst... det är den inte och huset visar sej inte vara helt tomt. Någon rör sig och en besynnerligt knölig hand syns.

Den här boken kan läsas av både ungdomar och vuxna, tycker jag. En intressant dörr öppnas till en tid före antibiotikans upptäckt då smittsamma sjukdomar härjade fritt i Sverige.

//Karin

Härlig bok att läsa tillsammans

Jag har fått en härlig ny bilderbok i händerna!

"Fröken Hazeltines hem för blyga och ängsliga katter", med text av Alicia Potter och bilder av Birgitta Sif.

Fröken Hazeltine öppnar skola för blyga och ängsliga katter. Hon visste inte om det skulle dyka upp någon...men, de kom i en strid ström!

En var rädd för möss, en kunde inte spinna, en kände sej värdelös och en var rädd för nästan allting. Fröken Hazeltine fick undervisa i både det ena och det andra. Det fanns katter som inte ens vågade vara med på lektionerna. De fick vara ifred. Crumb var en sådan elev.

När fröken en dag plötsligt var försvunnen måste alla de blyga och ängsliga katterna ta mod till sej och gå ut och leta. Crumb fick en mycket viktig roll.

Varje porträtterad katt  i boken har sitt personliga utseende, minspel och kroppsspråk. Det är inte svårt att överföra handlingen till barns, eller för all del vuxnas, tillvaro.

//Karin

måndag 23 februari 2015

Utsatta barn och svaga vuxna

Ramona av Marta Söderberg
Två olika böcker om unga flickor. Båda har med sej erfarenheter från uppväxttiden som ingen skulle behöva bära på. Båda uppvisar klara självskadebeteenden. Jag tyckte bäst om boken "Ramona" av Marta Söderberg. Den är lätt att komma in i och lätt att följa.

Ramona känns som en i grunden ganska vanlig tjej, fast hon sen har drivit iväg så långt i svarta tankar och självskadebeteenden.
Ramona är bitter på sin mamma, som flyttade till New York för ett lockande jobb. Det spelar ingen riktig roll att mamman kom tillbaka, för allt var redan sårat och kraschat. Ramona har, som många andra ungdomar, svårt att hitta sej själv. Man förstår att hon utvecklat ätstörningar även om det inte beskrivs så ingående. När "det svarta" kommer över henne skär hon långa djupa sår i armarna och blir ett svårbehandlat "fall" för både familj, skola och socialtjänst. Det blir ett kaosartat bollande mellan behandlings- och vårdboenden.



Runt Ramona finns det trots allt flera sunda människor, som försöker finnas till för henne. Flickan i nästa bok, "Du skulle ha sagt som det var" är omgiven av vuxna med skev
Du skulle sagt som det var
av Ulla-Maja Andersson
relation till ett litet barn. Denna arma unge tassar på tå kring sin svårt psykiskt sjuka mamma. Farfar och flera närstående utnyttjar henne grovt. Det finns ingen att verkligen lita på och flickan utvecklar själv en sjuk syn på vad som är normalt och friskt i förhållandet mellan vuxna och barn.

Man härdar ut att läsa boken eftersom en terapeut kommer in i handlingen. Varvat med tillbakablickar följer man som läsare samtalet mellan terapeuten och flickan.


//Karin

måndag 16 juni 2014

Bära leggings i januari

Varje enskild livsberättelse om övergrepp på barn framstår som helt obegriplig och fasansfull. Sara Stille har valt att berätta sin historia. Kanske för att få upprättelse och för att bidra till att ögon öppnas. Det här händer, om och om igen.

Det är trassligt hemma hos trettonåriga Sara. Efter föräldrarnas separation har de fullt upp med att ordna sina egna liv. När det blir riktigt jobbigt att vara hemma sticker Sara till Jesper, en god vän till familjen. Han orkar lyssna, prata med Sara och ta hand om henne. Jesper är elva år äldre än Sara och hon uppfattar honom som en trygg storebror, en vuxen som man kan lita på. Ibland sitter Sara barnvakt åt hans dotter.

En natt vaknar Sara upp mitt i ett pågående övergrepp. Jesper visar upp en sida som hon aldrig har sett eller väntat sig.Trots att det händer om och om igen och Sara mår hemskt dåligt så håller hon tyst om det som händer. Det blir en härva av känslor kring lojalitet, hat och utsatthet.
Flera år senare, när Sara blivit vuxen, tar hon mod till sej och anmäler Jesper. Det blir en tung kamp i rätten och rättssystemet.

Författaren studerar numera till jurist och planerar en framtid som åklagare med inriktning på barn och ungdom.

//Karin

En ovanlig mormor

Det är många biblioteksbesökare som har gillat Fredrik Backmans bok En man som heter Ove. För att den är rolig, men också för de underliggande tankeväckande delarna. Det finns väldigt mycket mera under ytan.

Jag har just lyssnat klart på författarens Min mormor hälsar och säger förlåt och den var längre ut på skalan sorglig, tankeväckande i förhållande till humoristisk. Elsa, 7 år, är huvudperson i boken. Det är en tänkande unge, som totalt har hamnat utanför kompiskretsarna på skolan. Hennes bästa och kanske rentav enda kompis är mormor, en mycket speciell gammal dam. Mormor har jobbat som läkare i krigsdrabbade områden i världen, räddat många liv men har inte varit lika bra på att ta hand om sin egen dotter.

När mormor dör lämnar hon ett stort hål efter sej i Elsas liv. Som en sista hälsning lämnar mormor några brev. De breven ska Elsa lämna över till några olika personer med en hälsning att mormor säger förlåt. Väldigt konstigt, tycker Elsa. Men mormors baktanke klarnar efterhand.

//Karin

fredag 22 november 2013

Att kallas en äcklig, ful bakterie

Man undrar ibland hur vissa människor orkar stå upprätt. Och var de hittar kraften att skapa sej ett gott liv. Bibliotekets bokcirkel har läst Constance Briscoes bok "Äcklig" och den väcker en hel del eftertanke.

Författaren, som nu uppges vara yrkesverksam som domare i Storbritannien, beskriver en kärlekslös barndom med enorma hinder att överbrygga. Hon levde med en mamma som kallade henne "en äcklig, ful bakterie" och lät henne svälta, slog henne och lämnade henne ensam när hon bara var tretton år.
Fallenhet för studier och några vänliga människor i periferin verkar ha gjort att hon lyckats överleva.

Det finns många böcker i den här genren. Tyvärr, kanske man ska säga, för det är ju biografier över verkliga personers liv och beskriver förhållanden som man skulle önska att ingen behövde uppleva. Det finns ytterligare en bok av författaren. Den heter "Aldrig mera äcklig".

//Karin

söndag 6 oktober 2013

En pappas vedermödor

Fredrik Backman släppte två böcker nästan samtidigt. Jag har skrivit om En man som heter Ove förut och här kommer Saker min son behöver veta om världen. Båda böckerna är riktigt roliga! Och eftertänksamma, med en gruvligt stor portion självironi.

I Saker min son behöver veta om världen återger pappan många dråpliga och lätt igenkännbara situationer man kan bli invirad i som småbarnsförälder. Här finns kom-ihåg-listan, som memorerats noga men som spricker på den viktigaste punkten. Frun ringer och frågar om det gick bra att lämna på förskolan...i baksätet görs en upptäckt...där sitter den lille sonen i godan ro. Inte lämnad på någon förskola!
Påsar med bajsblöjor dyker upp på oplanerade ställen, huvudpersonen som har en tendens att råka ut för det mesta, går och blir skjuten i benet. När frun kommer rusandes till akuten möts hon av en upprymd make, som ligger och drar historier för sjuksköterskorna.

Boken är en enda stor kärleksförklaring till sonen och till den överjordiskt fantastiska frun, som han är djupt förundrad över att få dela sitt liv med. 
Jag har suttit på X-tåget och fnissat fjolligt åt mobilen, där jag har läst något kapitel då och då. Den här boken funkar väldigt bra att läsa i mindre portioner.

Det kommer snart ännu en bok av Fredrik Backman - Min mormor hälsar och säger förlåt. HelGe-biblioteken har köpt in många exemplar och det är nog tur det. 119 personer har redan lagt in reservationer och väntar på att boken ska komma in.

Vem är Fredrik Backman? Bokförlagets presentation

//Karin