En stark liten bok

"Oktoberbarn"
av Linda Boström Knausgård

Förlag: Modernista.
Omslagsfoto: Lyudmila 2509

Den här boken har nominerats till Sveriges radios romanpris 2020.

Det är en stark liten bok. Man får följa med huvudpersonen in på psykiatriska vårdkliniker med elchocksbehandlingar och starka mediciner. Minnen kommer och försvinner.
Genom tillbakablickar beskrivs kontrasterna till livet utanför kliniken.

Jag hittar inte så bra ord att beskriva den här boken, men den är klart läsvärd och tänkvärd. Antagligen viktig läsning även för de som jobbar inom vård och omsorg eller är beslutsfattare inom vårdområdet.

/Karin

Ett hem i karantän

"Sju dagar med familjen"
av Francesca Hornak

Äldsta dottern i familjen Birch, Olivia, kommer hem för att fira jul. Det kommer att bli en ganska speciell jul eftersom alla vet att de måste hålla sig strängt isolerade från omvärlden i sju dagar. Olivia har jobbat som läkare i ett svårt epidemihärjat Liberia och det tar ett tag innan man vet om hon trots alla försiktighetsåtgärder kan vara smittbärare. Det man ganska snart vet är att kollegan, som Olivia haft en ganska hemlig relation med, insjuknar i den allvarliga virussjukdomen som saknar egentligt botemedel.

Det finns en del andra laddade ingredienser i boken, förutom de familjeförvecklingar som uppstår. En okänd person med stor betydelse för familjen söker kontakt, först med pappan via mail och sen genom att dyka upp i huset.

"Sju dagar med familjen" är en bok med humor, överraskningar, och en del att fundera på.

/Karin

Mix av humor och allvar

"Hur man gör succé på dårhus"
av Emmy Abrahamson

Så var vi där igen...får man skämta om vad som helst? Att läsa om en ung tjej som går in i en djup depression och blir tvångsintagen på psykiatrins akutavdelning - kan det vara kul? Ja, Emmy Abrahamson har skrivit en riktigt rolig, mänsklig och ibland överraskande bok som man gärna vill fortsätta läsa.

Huvudpersonen Maja är ståupp-komiker och det är lätt att som läsare bli förtjust i henne.  Hon är smart och otroligt snabb i repliken, men trasslar gärna till det för sej genom att välja oväntade vägar.

Tidsperspektiven skiftar.  Maja är på en psykiatrisk avdelning, men hur hamnade hon där? Hon verkar ju rätt frisk bortsett från vanan att prata med sockor. Långsamt rullas historien fram och man förstår... Vill förstå.

/Karin

Rysare i vardagsmiljö

"Hemmet"
av Mats Strandberg

När skräck möter vardag uppstår en särskild sorts spänning. Handlingen i den här boken är förlagd till ett helt vanligt lugnt och tryggt äldreboende.

Situationen hemma för Joels mamma Monika har blivit ohållbar. En tilltagande demens gör att hon får allt större behov av tillsyn och stöd. När hon har fått plats på ett demensboende hoppas sonen Joel att allt ska bli lugnt och att han själv ska kunna återvända till Stockholm. Men mamman blir snabbt sämre när hon har flyttat in på boendet. Hon får aggressiva utbrott, tappar vikt i rasande fart och hon påstår sej ha daglig kontakt med sin sedan länge avlidne man.

Nina, en före detta flickvän till Joel, jobbar på boendet. Förhållandet mellan Joel och Nina är minst sagt spänt, men de kan bli tvungna att samarbeta när oförklarliga dödsfall börjar inträffa på hemmet.

/Karin

En vandring i pestens Europa

"Tiden är inte än"
av Elin Boardy.

En ensam kvinna startar sin vandring i Sverige någon gång i mitten av 1300-talet. Pesten härjar och man förstår att hon har lämnat familjen efter sig, begravd som många andra familjer den här tiden.

Det långa håret klipps av och kläderna byts till mansdräkt för att hon ska ha möjlighet att röra sig mera fritt.

Hon sjunger på marknadsplatser för att få mat, arbetar lite ibland, möter många olika sorters människor. Bemötandet varierar.

Vandringen, eller kanske flykten, för henne till platser som Köln, Amsterdam och Dresden. Överallt har pesten berövat människorna någon eller några som har stått dem nära.

Vart är hon egentligen på väg? Är hon inte rädd att bli smittad  - kanske hon rentav söker döden?

En intressant bok om historisk tid som har en del likheter med nutiden. Vilket mottagande får en okänd människa på flykt?

/Karin

Spetälskesjukhuset i Järvsö

Kul att läsa böcker där man känner igen miljöerna!
Camilla Lagerqvists bok "Spetälskesjukhuset" utspelar sig i Järvsö.

Elly tillbringar sommarlovet hos sin farmor. Alldeles i närheten av farmors hus finns en kuslig gammal byggnad. Farmor säger att det har varit ett ställe där svårt drabbade sjuka i lepra, eller spetälska som det kallades förr, vårdades.

Eftersom de som bor i huset nu är på resa kan Elly smyga omkring lite och titta in i fönstren. Hon kan inte låta bli att kolla om dörren är låst... det är den inte och huset visar sej inte vara helt tomt. Någon rör sig och en besynnerligt knölig hand syns.

Den här boken kan läsas av både ungdomar och vuxna, tycker jag. En intressant dörr öppnas till en tid före antibiotikans upptäckt då smittsamma sjukdomar härjade fritt i Sverige.

//Karin

När en anhörig försvinner i sin egen värld

Att se en nära anhörig förändras av demenssjukdom är smärtsamt. Karin Flygare berättar i boken "Det är så konstigt nuförtiden" om Birgitta och hennes gamla mamma, som gradvis blir allt dimmigare i sin demenssjukdom. Mamman har alltid varit klok och pålitlig, men så börjar hon göra väldigt konstiga saker. Hon försvinner hemifrån, hon vet ibland inte vem det är hon pratar med och viktiga saker försvinner.
Boken är lättläst och känns som en dagbok. Jag tror att den kan ha en hel del att ge andra i samma situation.

//Karin

Ett sjätte sinne

Läkaren och geriatrikern David Dosa jobbar på ett vårdhem,
där det finns några katter som sällskapsdjur. Personalen på vårdhemmet berättar att särskilt en katt, Oscar, verkar ha ett extra sinne för när någon av de boende är på väg att gå bort. Till vardags är inte Oscar överdrivet kelig och social av sej. Men när någon av patienterna blir sämre kan ingen stoppa honom från att ta sej in i rummet och rulla ihop sej på sängen. Där blir han kvar tills den avlidne förs bort.

Inte lätt för en högt utbildad och erfaren läkare att ta in hur det här hänger ihop! Katten verkar ha bättre nos för hur det står till med patienterna i livets slutskede än vad läkarvetenskapen har. David Dosa börjar intervjua anhöriga till patienter som gått bort den senaste tiden och gör många förvånande upptäckter.

Intressant!

//Karin, som lyssnade på mp3-versionen av "Sjukhuskatten Oscar" av David Dosa. Inläsare: Torsten Wahlund

Tårbestänkta böcker

När jag var betydligt yngre än nu var det många som läste en jättesorglig och jätteromantisk bok som hette Sunshine. Den var skriven av Norma Klein och handlade om en ung mamma som fick cancer. Många läsare fällde tårar över den boken.

Om man vill fälla tårar över en bok i modern tid kan man prova Livet efter dig av Jojo Moyes. Den här boken handlar om Will Traynor, en ung kille med lyckligt välordnat liv, som plötsligt råkar ut för en livshotande olycka. Han vaknar upp i stort sett totalförlamad. Svårt att hålla modet uppe då. Unge Will blir tvär, kärv mot omgivningen och vill helst göra slut på allting.

Lou Clark får jobb som någon sorts sällskapsdam åt Will. Det visar sej att hennes verkliga uppdrag är att försöka få Will att vilja fortsätta leva. Hon har sex månader på sej, sen kan det vara en klinik i Schweiz som hjälper Will över gränsen.

//Karin

Att inte orka vara lycklig

Debutanter som publiceras på mindre bokförlag får inte så mycket publicitet. Så därför tänkte jag nu tipsa om Eftervärkar av Josefin Branzell Hertz. Och förstås för att jag gillade boken och läste ut den snabbt.

Sara och hennes kille ska bli föräldrar för första gången. De är förväntansfulla och längtar riktigt mycket efter den nya lilla människan. Så händer det som ingen av dem räknat med, förlossningen blir en riktig skräckupplevelse. Smärtorna överstiger allt som Sara hade kunnat föreställa sej, förlossningen drar ut på tiden och avslutas under skrämmande former.

När bebisen har kommit borde allt lägga sej och lyckan få ta över. Han är ju så fin den lille, så fantastisk och deras egna nya familjemedlem! Men Sara har problem att knyta an till honom. Traumat från förlossningen hänger kvar och snarare växer än avtar. Sara tappar fotfästet i tillvaron.

Den här boken var intressant att läsa, tycker jag. Den kändes äkta även om det är en roman, en skönlitterär bok.

 

 

//Karin

En ovanlig mormor

Det är många biblioteksbesökare som har gillat Fredrik Backmans bok En man som heter Ove. För att den är rolig, men också för de underliggande tankeväckande delarna. Det finns väldigt mycket mera under ytan.

Jag har just lyssnat klart på författarens Min mormor hälsar och säger förlåt och den var längre ut på skalan sorglig, tankeväckande i förhållande till humoristisk. Elsa, 7 år, är huvudperson i boken. Det är en tänkande unge, som totalt har hamnat utanför kompiskretsarna på skolan. Hennes bästa och kanske rentav enda kompis är mormor, en mycket speciell gammal dam. Mormor har jobbat som läkare i krigsdrabbade områden i världen, räddat många liv men har inte varit lika bra på att ta hand om sin egen dotter.

När mormor dör lämnar hon ett stort hål efter sej i Elsas liv. Som en sista hälsning lämnar mormor några brev. De breven ska Elsa lämna över till några olika personer med en hälsning att mormor säger förlåt. Väldigt konstigt, tycker Elsa. Men mormors baktanke klarnar efterhand.

//Karin

Upplevelser i gränslandet

Historien är inte ny, någon som befinner sej i gränslandet mellan liv och död återvänder mirakulöst till livet. Det som ger den här boken en extra dimension är att personen som berättar verkligen har upplevt något som skakat om hans världsbild totalt. Eben Alexander hade en lång medicinsk utbildning bakom sej och därefter åratal av klinisk erfarenhet av arbete som neurokirurg. Han hade mött människor som tyckt sej uppleva svårförklarade saker, men tolkat upplevelserna strikt vetenskapligt som stressreaktioner i hjärnan.

Nu råkar han själv ut för en mycket allvarlig bakteriell hjärnhinneinflammation och borde enligt alla rimliga odds inte ha klarat av den. Men, det gjorde han. Och på vägen fick han med sej åtskilligt att fundera på.

Den här boken står på hylla Lz, memoarer och biografier, när den inte är ute och snurrar i HelGe-bibliotekens köer. Många vill läsa den.

// Karin

Vem är galnast?

Vem är mest galen i en galen värld? Jag brukar av någon anledning fastna för det temat i böcker och filmer. Man har inte koll på hur saker och ting ligger till. Rätt som det är gör författaren/filmskaparen ett skickligt lappkast och på slutet framstår det glasklart hur dragen vid näsan man har blivit.

Johan Theorins Sankta Psyko har jag bloggat om förut och även Marie Hermansons Mannen under trappan. Gastkramande bra exempel på författargreppet att vända på steken när man minst anar det.

Nu har jag lånat filmen "Shutter island" på bibblan och tittat igenom den på icke-spöktid. Dvs ganska så mitt på dagen, när det var ljust ute och sällskap fanns vid TV:n. Men... man kan ju aldrig vara helt säker på att inte TV-sällskapet plötsligt flippar ut och släpper fram vargtänderna... Kanske soffan egentligen är placerad på en sluten stormavdelning nånstans...

Hur som helst, filmen var sevärd tycker jag. En extra glasspinne får den av mej för att Max von Sydow dök upp ur en djup fåtölj. Det gjorde han i egenskap av skum psykiatriker med röntgenblick bakom runda glasögon. En äldre man med avslöjande tysk accent. Lätt att damma av skräck-förtjusningen från förr om man såg Exorcisten på bio som alldeles för ung. Nämnde Max fick slita hårt i en av huvudrollerna då.

//Karin

En oväntat bra film

En fransk film om en totalförlamad man och hans personlige assistent, kan det vara en rolig feelgood-film? Ja, faktiskt! Jag har sett En oväntad vänskap (som förstås finns att låna på HelGe-biblioteken) och gillade den rakt igenom.

Några personer sitter uppradade i en slottskorridor och väntar på att få komma in på intervju. Det är den rike aristokraten Phillip som söker ny personlig assistent. En av de sökande är Driss, som nyss klivit ut från fängelset. Han är egentligen bara ute efter underskrift på ett intyg att han försökt söka jobb. Av bara farten plockar han med sej ett Fabergé-ägg, som den måttligt roade förortsmamman får. Hon kontrar med att slänga ut honom.

Driss blir mot alla odds Phillips assistent och de båda upplever MYCKET tillsammans. Philipps rådgivare och vänner är måttligt roade...

//Karin

Med nya ögon

Jan Johansen och hans fru satt i TV-studion och berättade. Om boken som just kommit ut, Med nya ögon. Boken har skrivits av Colette van Luik och den handlar om Jans liv.
Det är en självutlämnande berättelse om att falla, resa sig och se med nya ögon på omvärlden. Mitt i framgången smyger sej alkoholberoendet på och i dess spår de anhörigas medberoende. Det blir en slitsam kamp.


//Karin 

Galet bra!

Natten när Bernice träffas av blixten går hon över gränsen in i en psykos. Hon har blivit Den som

skall komma, typ Jesus syster. Låter det lockande att läsa om henne? Faktum är att den här boken var den mest snabblästa jag lagt vantarna på under flera månader. Blädder, blädder, blädder... så var den slut. Man VILL veta hur det ska gå. Och det är inte lätt att räkna ut slutet. Jag brukar sällan tjuvkika på sista sidan och gjorde det inte den här gången heller.

Förutom sviterna av blixtnedslaget bär Bernice på en övermäktig sorg. Hennes tredje barn är ett änglabarn, som chockartat föddes alldeles för tidigt. Det finns några få som kan greppa hennes sorg och möta upp mitt i galenskapen. Det finns andra som hon upplever som lierade med den Svarte själv.

Mentalvårdaren Sami blir hennes förste lärjunge, han filmar henne och frälsningen av världen sker via Youtube. Efter rymningen från sjukhuset blir läget alltmera desperat...

//Karin