Dags för en liten sammanfattning av bokåret som det sett ut för mig. Jag bestämde mig för att lista fem böcker men om sanningen skall fram så var det lättare sagt än gjort. Antingen så är böckerna jag läst under året utgivna fel år eller så var dom inte tillräckligt bra och då glömmer jag bort dom fortare än kvickt. Efter att ha grubblat en bra stund så bestämde jag mig för följande:
1. Blod, Eld, Död- En svensk metalhistoria av Ika Johannesson och Jon Jefferson Klingberg. Är man det minsta intresserad av hårdrock, och speciellt då av den mer extrema varianten, så är det här en fullträff. Många biografier tråkar ut med detaljer eller uppsvällda egon som får stå oemotsagda men Blod, Eld, Död berättar historien via reportage och intervjuer. Effekten är att man får känslan av att faktiskt lära känna personerna. Den petige kan ha åsikter om vilka band som får komma till tals men det är petitesser.
2.
Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. "Apokalypsen börjar i bergslagen" så inleds baksidestexten och låter inte det stimulerande nog så lita på kritikerna. Denna första del i en planerad trilogi har fått lysande recensioner och det med all rätt. Ramhandlingen med häxor i en småhåla och kampen mellan gott och ont hamnar lite i bakgrunden eftersom huvudpersonerna med sina konflikter och problem engagerar så starkt. Del två har mycket att leva upp till
3.
Mats kamp av Mats Jonsson. Författaren beskriver sitt liv i serieform och har kommit fram till någon form av vuxenhet. Är det dags att sluta hänga på krogen när man måste dra in magen för att kunna visa sig i t-shirt? Lägg sedan till lite barnafödande, lite klasskamp och en hel massa allmänmänsklig otillräcklighet så hoppas jag att alla förstår ungefär vad det här handlar om. Vuxenserier för vuxna tonåringar i 40-årsåldern blir inte mycket bättre.
4.
Geronimo av Peter Glas berättar den vid det här laget ganska välkända historien om apacheledarens liv och om kriget med den amerikanska och mexikanska armén. Vad jag verkligen gillade med den här boken är författarens sätt att på ett ganska vardagligt sätt skrapa bort mytbildningen och romantiseringen. Geronimo är inte självklart en hjälte för dagens apacher och gjorde sig skyldig till åtskilliga vedervärdiga terrordåd. Författarens besök hos dagens apacher och fotografier från miljöerna som beskrivs ger extra tyngd.
5.
Framtiden av Eric Schüldt och Jonas Andersson. Debattbok om teknikutvecklingen eller en science-fictionhistoria? Här har vi lite av bägge och det är en bok mot strömmen, som övertygar med känslor snarare än skarpa argument. Ibland vill jag bara gå lös på datorn med en yxa när jag tänker på boken men lika ofta tänker jag "så där kan man ju inte resonera" Ett gott tecken oavsett vad man själv tycker. Hjärnstimulans i ett ämne som alltid är lika aktuellt.
Vilka böcker tyckte du var bäst 2011? Har du en egen lista? Berätta!
God jul och Gott nytt år önskar
Peter Hirseland
I bokcirkeln har vi läst "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag" av Sara Ohlsson. Det är 17-åriga Olivia som berättar i dagboksform, väldigt rakt utan komplicerade skrivtekniska krusiduller. Mycket dialog. Korta stycken. Alltså snabb att läsa. Olivias fyra år äldre pojkvän John har gjort slut och på tonårsvis är Olivia fullständigt förtvivlad i en rämnad värld. Allt handlar om att få tillbaka honom. Som läsare tycker man att hon borde ägna sej åt något annat. Skolan kanske. Läsa en bok på biblioteket... Det blir för mycket sprit, mycket tok och en del mindre lyckade manövrer med andra killar. Personer runt omkring beskrivs inte så ingående. Vi hade gärna velat veta mera om den mystiska pappan till exempel. 
Gustavs grabb av Leif GW Persson har haft rekordköer i bibliotekssamarbetet HelGe. Nu har jag också läst den, som e-bok. Man kan ha höga förväntningar på omtalade böcker, men den här bjöd faktiskt på mera än vad jag väntade mej. Mediabilden av GW brukar framstå som ganska självgod, tvärsäker och kompromisslös... Den här självbiografin vänder totalt upp och ner på den bilden. Man får lära känna en känslig och kämpande person med humor och självdistans. Han gör en lång klassresa under sin uppväxt. Rekommenderar boken! //Karin
. Lånade filmatiseringen av Marie Hermanssons bok Mannen under trappan. Och blev fast. Filmen, som visades som en TV-serie, är lång. Men det gick inte att sluta titta. Och för all del gick det inte att titta hela tiden heller. Allt börjar med en lycklig barnfamilj som har flyttat. Det är frid och fröjd tills Mannen under trappan börjar dyka upp. Både filmen och boken rekommenderas för den som gillar kusliga och lätt oväntade historier! Och kul att filmhandlingen utspelar sig i Bollnästrakten. Man känner igen hus och gatubilder. //Karin
4. Geronimo av Peter Glas berättar den vid det här laget ganska välkända historien om apacheledarens liv och om kriget med den amerikanska och mexikanska armén. Vad jag verkligen gillade med den här boken är författarens sätt att på ett ganska vardagligt sätt skrapa bort mytbildningen och romantiseringen. Geronimo är inte självklart en hjälte för dagens apacher och gjorde sig skyldig till åtskilliga vedervärdiga terrordåd. Författarens besök hos dagens apacher och fotografier från miljöerna som beskrivs ger extra tyngd. 
