Tre kvinnoöden

"Flätan"
av Laetitia Colombani

Inte helt lätt att både komma ihåg författarnamnet och kunna stava till det när man letar i bibliotekskatalogen! Bland annat därför kan det vara kul att puffa för författarens debutroman här.

Man får följa tre kvinnor med helt olika livsvillkor, på tre olika kontinenter, där det ändå finns en gemensamma nämnare.

Indiska Smita tror jag fascinerade mig mest. Hon är kastlös, försörjer sig och sin familj på att med bara händerna hämta toalettavfall från rika familjer. Det jobbet har hon ärvt och det är tänkt att hennes döttrar ska fortsätta med samma jobb. Lönen kan bestå av lite matrester.

Italienska Giulia jobbar i familjens peruk-ateljé. Där har man arbetat med att göra konstfulla peruker av äkta människohår i årtionden, men tiderna förändras och efterfrågan med den. Giulias pappa råkar ut för en olycka.

Kanadensiska Sarah sliter på sitt sätt. Hon är ensamstående trebarnsmamma och kämpar hårt för att slå sig fram som advokat. En cancerdiagnos gör inte livet lättare. 

Läsvärd bok!

/Karin

För några ärtors skull

"Där det för mig är bekvämast att bo"
av Elisabet Hermansson Li

"Komna till Nybo tog Pant rätt som det var ett kliv över diket och rafsade åt sig några ärter från åkern och slängde över till honom. Inte en gnutta hade de fått sig till livs på hela dagen och även Flygt började plocka ärtgossar som han stoppade innanför skjortan."

Så börjar boken om den indelte soldaten Eric Flygt. De där tjuvplockade ärtorna kom att hänga över honom i flera år, markägaren stämde båda bröderna inför tinget. Rätt skulle vara rätt och ingen soldat fick komma och tro att han kunde ta för sig,  eller för den delen tro sig vara jämlik med markägande bönder.

Det blev många turer till tinget för soldat Flygt. Ibland var det han själv som ville föra fram ärenden till prövning. Det kunde gälla såväl markärenden och förtal som indrivning av obetalda skulder. Bönderna ville få bort soldaten från torpet på Åsen, men där är det för mig bekvämast att bo,  yttrade den målmedvetne Flygten.

Handlingen rör sig mestadels i byarna runt Järvsö. Tiden är sekelskiftet 1700-1800. Man anar som läsare att det ligger gedigna studier av tingshandlingar och prästerliga anteckningar bakom boken.

/Karin

Längtan till Amerika

"Längtans vals"
av Barbro Blomberg

Barbro Blombergs bok "Längtans vals" är en dokumentär roman från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Författaren har spunnit berättelsen kring foton och uppgifter från den egna släkten.
Man får följa en familjs strävan på halländsk landsbygd. Flera av barnen bär på en längtan efter något annat, något mera. Äldste sonen, Ludvig, är helt uppfylld av tanken på musik. Han skapar egna musikstycken och spelar piano. Ett par av döttrarna längtar efter att få göra något eget, självständigt. Det börjar hända saker i samhället. Kvinnor kämpar för att få stå på egna ben och ta mera plats. Ludvig blir dock den förste som tar steget att resa till Amerika.


/Karin

Arbetsliv på 1910-talet

"En piga bland pigor"
av Ester Blenda Nordström

Ester Blenda Nordström har kallats för Sveriges första Wallraffjournalist. Ester är kvinnan som tillbringade en månads ledighet från journalistarbetet på Svenska Dagbladet med att jobba som piga på en gård i Sörmland. Hon berättade inte vem hon var utan jobbade på lika villkor som de övriga på gården. Erfarenheterna samlades i en bok som gavs ut 1914. Hundra år senare har läsningen av den boken tagit fart igen. Det har varit lång kö på boken på biblioteken så jag har inte kommit mig för att läsa den förrän nu. Sist av alla kanske...men den var läsvärd!

Livet på gården beskrivs i detalj. Man fascineras av dåtidens människors alla praktiska kunskaper, allt slit och orken att ändå bry sig om andra och att hitta glädjeämnen i vardagen.

/Karin

Stark bok om kvinnoliv

Ljudboksomslaget

"80 grader från Varmvattnet"
av Karin Alfredsson

Det här är första boken med Karin Alfredssons huvudperson Ellen Elg, läkare med rötter i den norrländska byn Varmvattnet. Boken har vunnit pris för sina kvalitéer som deckare, men jag tycker egentligen inte att den känns som en deckare. Författaren tar med läsaren rakt ut på landsbygden i Zambia, in i fattiga outbildade kvinnors oupphörligt slitsamma liv. Hon beskriver patriarkala samhällen med starka traditioner kring begränsningar av kvinnors och flickors rörelse- och beslutsfrihet och med en underliggande tro på häxkraft.

Doktor Ellen jobbar med ett halvt hemligt uppdrag. Hon hjälper de lokala barnmorskorna, sprider även information om barnbegränsning. Det är svårt att komma från en annan del av världen och försöka göra rätt - en önskan att hjälpa till kan göra saken värre och till och med leda till andras död.
I boken finns det även trådar till extrema abortmotståndare på annan kontinent och läkemedelsfirmor som vill testa nya produkter någonstans "där det inte gör så mycket".


/Karin

Mjuka tassar... i film med viss verklighetsbakgrund

"A street cat named Bob" är berättelsen om en sliten gatumusikant och en väldigt speciell strykarkatt.

Gatumusikanten James Bowen lever ett hårt liv med drogmissbruk, utanförskap och hopplöshet. Ibland går det att spela ihop några pund på gatan, ibland går det att hitta ett vettigt ställe att sova på. Ofta är han bara väldigt hungrig och ser ingen mening med livet.

En dag får James oväntat sällskap. En orange-röd katt söker sig målmedvetet till honom. Katten är attans envis, följer efter på bussen och överallt. Gradvis förändras villkoren för gatumusikanten James.

Filmen bygger på en bok med samma titel. Både filmen och boken har viss verklighetsbakgrund.

/Karin

Immigranter från Sverige

Jag har läst "Swede hollow" av Ola Larsmo. En lätt dokumentär roman, med tidstypiska foton på omslaget.

När man tänker på utvandrarna till Amerika är det ofta nybyggarlivet som lantbrukare eller guldgrävare som dyker upp i huvudet. Den här boken har valt att beskriva hur livet kunde vara för de som stannade i New York eller i utkanten av andra städer utmed kusten.

Swede hollow utspelar sej i ett slumområde, mer eller mindre i en sumpig grop. Där finns hastigt ihopspikade enkla bostäder med immigranter från Europa. Invånarna bokstavligen klättrar upp ur sin grop på morgonen för att ge sej iväg på olika tillfälliga, slitsamma arbeten. Några har lysande mål för ögonen och några går under på vägen.

Intressant och evigt aktuell berättelse!

//Karin

Pris- och medaljregn över författare

Marilynne Robinson är en amerikansk författare, som har varit verksam i över 40 år, men inte gett ut mer än en handfull romaner.
Dock, när hon bestämmer sig för att ge ut en roman eller för all del faktabok, tenderar priser och utmärkelser att fullkomligen regna över henne.
Pulitzer Prize, Orange Prize, National Book Critics Circle Award - you name it! 2012 fick hon medalj av president Barack Obama.

Jag har läst Marilynne Robinsons roman "Lila". Den handlar om en fyraårig flicka, som inte är särskilt omhuldad av sina släktingar. Flickan har inte ens fått ett namn.
Doll, en kringvandrande kvinna, hittar henne utanför det förfallna hus där flickans tvivelaktiga vårdnadshavare super och slåss. Doll kallar flickan Lila. De lever ibland för sig själva och slår sig ibland tillsammans med andra som vandrar omkring i 1920-talets amerikanska mellanvästern för att hitta tillfälliga jobb.

Många år senare, när Lila blivit vuxen, kommer hon till den lilla byn Gilead. Där slumpar det sig så att hon blir bekant med en präst. Prästen är gammal och har levt ensam i många år efter att hans fru dött i barnsäng. En otippad men fin relation växer fram mellan den gamle prästen och Lila.

En läsvärd och fin bok. Flera titlar på svenska av Marilynne Robinson är "Gilead" och "Hemma". Snart utges "Två par systrar" på svenska.

//Karin

Släktkrönika i tre generationer

"Där vägarna möts" av Tommi Kinnunen.

Det här är en bok som man ska läsa om man gillar att läsa om "gamla kärva tider".

Handlingen utspelar sej i en liten by i norra Finland. En ung barnmorska flyttar in med sin dotter Lahja. Barnmorskan, Maria, får rycka ut dygnet runt till de dragiga stugorna och hjälpa till med krångliga förlossningar. Ganska ofta har man väntat med att tillkalla henne tills det har blivit kritiskt läge.

Historien fortsätter över krigsåren i två kvinnogenerationer till. Dottern Lahja försöker leva ett bättre liv än sin mamma. Hon gifter sej med Onni, som är en stilig karl som varken slår sin fru eller super bort pengarna. De bildar familj och bygger ut huset, men det är ändå något som fattas. När Onni kommer hem från kriget är han förändrad, håller sej undan Lahja.

Nästa generation gestaltas mest av Lahjas svärdottern Kaarina, som tassar på tå runt sin med tiden alltmera snåla och griniga svärmor. Det finns en skamfylld hemlighet i släkten. Kaarina gör fynd som avslöjar den.

//Karin

Sågverkshistoria

Amerikauret
av Vibeke Olsson

Vibeke Olsson var ungefär lika gammal som jag när hon som tonåring skrev ungdomsboken Ulrike

och kriget. Jag kommer ihåg att jag tyckte att den var jättespännande och säkert inspirerade den till en del uppsatsskrivande i skolan.
Nu håller jag på och betar av hennes serie om Bricken, en ung kvinna under Sundsvallstraktens stora sågverksepok. Den första boken hette Sågverksungen. I den här, fjärde delen, har Bricken hunnit passera trettio. Hon väntar sitt sjunde barn och genom hennes röst får man uppleva hur det kunde vara att sträva på som mamma, dotter, fru och arbetare under slutet av 1800-talet.

Det fina amerikauret som hänger på väggen har Bricken och hennes man Natan arbetat, slitit och sparat för att få ihop till. Tiden tickar oftast tryggt från väggen även om det händer svåra saker i familjen.

Intressant, levande och tänkvärt! Det här är inte så väldigt länge sen egentligen!

//Karin

Mystik i norr

I vargavinterns land
av Cecilia Ekbäck.

Det här är en historisk thriller i lappländsk vildmark. Många goda ingredienser för min smak. Det finns även övernaturliga inslag och det har jag inte något emot.

Handlingen utspelar sig under tidigt 1700-tal, en riktigt grym och kall vargavinter. Maija, Paavo och deras två döttrar har flyttat från Österbotten till  nybyggartrakter i Lappland. En av döttrarna hittar ett illa tilltygat lik. Många tror att den döde har råkat ut för vargar, men är det verkligen så?

Oro och mystik vilar över de få utspridda bosättningarna. Rykten florerar och flera av människorna bär på mörka hemligheter. Området är kristnat, samerna får inte idka sin gamla tro. Det vilar tankar kring förbannelse och häxeri över bygden. Prästen får i uppdrag att reda ut och lugna läget.

Några gånger funderade jag på den historiska researchen, om allt verkligen kan stämma mot hur det var att leva i de karga ödemarkerna under tidigt 1700-tal. Men en skönlitterär författare har ju sin frihet och det blev en läsvärd bok, tycker jag.

Lite fakta om författaren. Cecilia Ekbäck är född i Stockholm, uppvuxen i Hudiksvall och bor numera i Calgary. Boken skrevs faktiskt på engelska och är nu översatt till svenska.

//Karin

Att komma till ett nytt land

Människor har gjort det i alla tider. Brutit upp från det trygga invanda och begett sig mot något de hoppats ska bli bättre. "Vi kom över havet", av Julie Otsuka,  är en gripande roman på det temat.

Handlingen startar 1919, då en grupp unga japanska kvinnor är på väg till det rika fantastiska landet i väster. De ska gifta sej med vackra framgångsrika män, som de aldrig har träffat. De tummade fotona, som kvinnorna tittat på så många gånger under den gungiga båtresan, överensstämmer inte något vidare med den luggslitna skara män som står och väntar på kajen i San Francisco. Det blir ett hårt och slitsamt liv för de flesta.

När andra världskriget bryter ut och Japan ses som landets fiende betraktas alla med japanskt påbrå som förrädare, men det är inte möjligt att bara packa ihop och åka hem.

Det var väldigt lätt att dras in i den här boken. Den är liten och behändig i formatet. Författaren skriver på ett närvarande sätt, där hon beskriver alla kvinnorna som "vi". En stor gemensam grupp med varierande livsöden. Gemensamt för dem är att livet är krävande och hårt.

En del fenomen är eviga. Även idag förekommer det ju att kvinnor reser över världen för att flytta ihop med någon de bara har sett på bild, fått brev/mail ifrån. Utanförskap och främlingsfientlighet är dessvärre också eviga begrepp.

//Karin

                                   

Snälla boktips

Mina boktips har nog en tendens att vara väldigt snälla och tama. Kanske det kommer något rivigare från min kollega Peter snart, men i väntan på det presenterar jag här Gatukatten Bob av James Bowen.
Alla som gillar katter vet att det är något särskilt att bli utvald till en katts favoritmänniska. Man känner sej mycket hedrad och speciell. Den här boken handlar om James, som har haft ett ganska rörigt liv. Efter en period av hemlöshet har han nu fått en träningslägenhet och kämpar med sitt drogmissbruk. Livet är inte alltför guldkantat för James, där han hankar sej fram som gatumusikant i ur och skur.

En dag får han så helt oväntat en envis ny vän, en röd gatukatt som bestämmer sej för att flytta in och bli ständig följeslagare. Inte helt populärt hos James, som har fullt sjå med att försörja sej själv. En smutsig, lusig och okastrerad gatukatt är inte vad han längtat efter. Men den röda katten ger inte upp, den dyker upp som en jojo hur många gånger han än försöker göra sej av med den. Och ett mycket speciellt vänskapsförhållande utvecklas mellan människa och katt. Det visar sej att Bob har lysande talang för att få folk att öppna sina plånböcker.

Boken bygger på en verklig historia. Jag har lyssnat på den som ljudbok.

//Karin

Mörka platser

Förra helgen rycktes jag med av boktipsen i en av TV:s morgonsoffor. De viftade entusiastiskt med deckare av Gillian Flynn och 10 minuter senare satt jag uppslukad av "Mörka platser" i mobilen. *

Egentligen är jag less på blodigt läskiga historier. Men den här boken är finurligt mystiskt skriven och det finns många udda personer som utvecklas under handlingens gång. Sånt gillar jag.

Ben Day har suttit i fängelse i 25 år, dömd för mord på mamman och två av småsystrarna. Yngsta systern Libby klarade sej genom att fly ut i vinternatten. Flynn låter de olika personerna berätta ur sina respektive perspektiv och  hon slänger in små små frågetecken som köttben för läsaren att gnaga på. Vem/vilka var det egentligen som tog kål på nästan en hel familj den där gången för 25 år sen? Och om det inte var Ben, vem var det då och varför?

En del går att lista ut, men inte annat. Libby, som i nutid lever ett asocialt liv med ständig jakt på pengar, stöter på ett knepigt sällskap som har hennes familjs morddrama som fritidsintresse. Kan det finnas såna bisarra sällskap i Staterna? Man vet aldrig...

* Att peta in en e-bok i mobilen var inte superlätt första gången...men nu när appen Aldiko ligger där snällt och prydligt har jag helt OK puls och vårdat språk när jag tankar ner nya böcker via bibblans webbsida.

//Karin




   

Att vara någons hemliga dotter

En del kan titta i gamla dammiga album och spana efter släktdrag. Den där näsan verkar bekant... och den dimmiga snubben i uniform ser ju ut precis som sonen när han låg i lumpen! Men för andra är ursprunget en ständigt kliande gåta.

Shilpi Somaya Gowda har skrivit Den hemliga dottern på temat familj - ursprung - olika kulturer. Amerikanska Asha lever i en omhuldad trygg miljö. Pappa Krishnan har sin släkt i Indien och det är en av anledningarna till att Asha som liten adopterats just från ett barnhem i Mumbai.

Som 20-åring åker Asha för första gången tillbaka till Indien. Hennes uppdrag är att skriva en stipendieuppsats om livet i kåkstaden Dharavi.  Asha möter extrem fattigdom och hänsynslöst uttnyttjande av människoliv, men också starka familjeband och en varm kultur. Efter de första förlamande besöken i kåkstaden inser Asha att uppsatsen ska handla om kvinnornas starka insatser.

Parallellt med Ashas upplevelser får läsaren följa vad som händer hennes ursprungliga biologiska familj.


Rekommenderar den här boken!

//Karin