Roman med verklig förebild

"Hanna och barnsängskriget"
av Pia Höjeberg

Slitigt och mycket att göra? Mörkt och griskallt ute? Det kunde lätt vara värre! Ibland är det nyttigt och stärkande att läsa några eländesböcker från förr för att få perspektiv på tillvaron. Jag har konsumerat flera böcker på raken med tema från svältår och kvinnoförtryck i gamla tider. ”Testamente” av Nina Wähä, ”Bomullsängeln” av Susanna Alakoski och så den här boken, ”Hanna och barnsängskriget”. Den sistnämnda kanske inte är lika känd så därför är det lite kul att puffa för just den.

Klockar-dottern Hanna har tjänat som piga sedan hon var tretton år. Hon har aldrig fått lära sig läsa för det tyckte hennes far var onödigt. ”Det skulle på sin höjd leda till några dumma kärleksbrev”, tyckte han. Änkefrun, som Hanna tjänstgör hos, uppmuntrar i alla fall Hanna till att söka in till barnmorskeutbildningen på Barnbördshuset i Stockholm. Hon övertalar Hannas bror, som är systerns förmyndare, att låna ut pengar så att Hanna kan klara uppehället under utbildningstiden. Året är 1857.

Lärotiden på Barnbördshuset blir tuff, de unga barnmorskeeleverna befinner sig långt ner på rangskalan. Till Barnbördshuset kommer mest ensamstående mödrar, många av dem är socialt utstötta och en hel del av dem kommer inte levande ut från sjukhuset. Både barnadödligheten och dödligheten hos mödrarna är stor.

Efter avslutad utbildning börjar Hanna jobba som sockenbarnmorska i Jämtländska Huså. Hon har vid det laget också utbildat sig till rätten att använda särskilda instrument vid komplicerade förlossningar. Några av de ruggiga instrumenten hoppas hon att hon aldrig ska behöva ta fram.
”Kvinnor föder barn tills de stupar på barnsängskrigets slagfält. Ett slagfält, inte lika glamoröst som männens, för där blåses inga fanfarer och inga tapperhetsmedaljer delas ut”, säger hon efter att ha räddat en barnaföderska från att dö.

Sockenbarnmorskans jobb är inte heller glamoröst, hon har ständig jour, det kan komma någon och knacka på dörren alla tider på dygnet. Hanna flyger fram i släde till samebyar, hon pulsar genom snö och kämpar mot vidskepelse och fördomar. Lönen är varierande och konstigt nog sprids ett rykte i bygden om att hon, ve och fasa, måste vara en ”fallen kvinna” eftersom hon utbildats till barnmorska. Har hon inte fött ett barn i lönndom någonstans?

Läs och var glad att det är 2019, snart 2020, och att det har hänt så mycket bra på vägen!

/Karin

Koka björn

"Koka björn"
av Mikael Niemi

En bok på 450 sidor om laestadiansk väckelserörelse i 1800-talets Norrbotten - låter det spännande? Njae, kanske inte...MEN den som ger sej i kast med Mikael Niemis "Koka björn" får sej en spännande och förstås mycket välskriven historia till livs!

En vallpiga försvinner i skogen. Många tror att det är slagbjörnen som har tagit henne. Vår huvudperson, prosten Lars Levi Laestander, går dock inte på det enkla svaret. Det finns flera omständigheter som pekar på att en eller rentav flera människor kan vara inblandade.

Prostfamiljen förlorade en son några år tidigare. När den illa medfarne samepojken Jussi dyker upp en dag på flykt från något fasansfullt leder det ena till det andra. De båda finner varandra trots att Jussi till en början inte talar och helst inte ser någon i ögonen.

Flera obehagliga och våldsamma händelser inträffar i byn. Ondskan och oron sprider sig. En del tror på gamla naturmyter, några har tagit till sig väckelsen, andra har nära till att utse en syndabock i omgivningen.
Jussi och prosten far fram som för sin tid moderna detektiver och samlar indicier från vallpigans försvinnande och de andra brottsfallen. Vidskepelse, motrörelser till väckelserörelsen och onda krafter försöker stoppa dem.

Läsvärd och spännande bok, med en del verklighet och flera delar fiktion!
/Karin

Arbetsliv på 1910-talet

"En piga bland pigor"
av Ester Blenda Nordström

Ester Blenda Nordström har kallats för Sveriges första Wallraffjournalist. Ester är kvinnan som tillbringade en månads ledighet från journalistarbetet på Svenska Dagbladet med att jobba som piga på en gård i Sörmland. Hon berättade inte vem hon var utan jobbade på lika villkor som de övriga på gården. Erfarenheterna samlades i en bok som gavs ut 1914. Hundra år senare har läsningen av den boken tagit fart igen. Det har varit lång kö på boken på biblioteken så jag har inte kommit mig för att läsa den förrän nu. Sist av alla kanske...men den var läsvärd!

Livet på gården beskrivs i detalj. Man fascineras av dåtidens människors alla praktiska kunskaper, allt slit och orken att ändå bry sig om andra och att hitta glädjeämnen i vardagen.

/Karin

Inifrån kåken

"Kära Hinseberg"
av Ulla-Maria Andersson

Den här boken känns som dokumentär och roman i ett. På biblioteket är den placerad bland romaner.
Det är 1970-tal och huvudpersonen Katta sitter inne på kvinnoanstalten Hinseberg. "Sitter inne" är kanske fel ordval för hon åker väldigt mycket ut och in, klättrar över stängsel och avviker efter permissioner. Första gången i fängelse har Katta precis uppnått 18 års ålder. Det är övergrepp, droger, stölder och många svek som gör att livet strular för Katta.

Katta är en kreativ tjej. Hon sitter inte bara i sin cell - det händer grejer! Bland övriga intagna finns alla sorter, precis som i övriga samhället. Det finns de som blir vänner och de som försöker sko sej på andras bekostnad.

Författaren vet vad hon skriver om. Hon har egna erfarenheter av drogmissbruk och mångårig kunskap från arbete som terapeut på behandlingshem.

//Karin

Immigranter från Sverige

Jag har läst "Swede hollow" av Ola Larsmo. En lätt dokumentär roman, med tidstypiska foton på omslaget.

När man tänker på utvandrarna till Amerika är det ofta nybyggarlivet som lantbrukare eller guldgrävare som dyker upp i huvudet. Den här boken har valt att beskriva hur livet kunde vara för de som stannade i New York eller i utkanten av andra städer utmed kusten.

Swede hollow utspelar sej i ett slumområde, mer eller mindre i en sumpig grop. Där finns hastigt ihopspikade enkla bostäder med immigranter från Europa. Invånarna bokstavligen klättrar upp ur sin grop på morgonen för att ge sej iväg på olika tillfälliga, slitsamma arbeten. Några har lysande mål för ögonen och några går under på vägen.

Intressant och evigt aktuell berättelse!

//Karin

Pris- och medaljregn över författare

Marilynne Robinson är en amerikansk författare, som har varit verksam i över 40 år, men inte gett ut mer än en handfull romaner.
Dock, när hon bestämmer sig för att ge ut en roman eller för all del faktabok, tenderar priser och utmärkelser att fullkomligen regna över henne.
Pulitzer Prize, Orange Prize, National Book Critics Circle Award - you name it! 2012 fick hon medalj av president Barack Obama.

Jag har läst Marilynne Robinsons roman "Lila". Den handlar om en fyraårig flicka, som inte är särskilt omhuldad av sina släktingar. Flickan har inte ens fått ett namn.
Doll, en kringvandrande kvinna, hittar henne utanför det förfallna hus där flickans tvivelaktiga vårdnadshavare super och slåss. Doll kallar flickan Lila. De lever ibland för sig själva och slår sig ibland tillsammans med andra som vandrar omkring i 1920-talets amerikanska mellanvästern för att hitta tillfälliga jobb.

Många år senare, när Lila blivit vuxen, kommer hon till den lilla byn Gilead. Där slumpar det sig så att hon blir bekant med en präst. Prästen är gammal och har levt ensam i många år efter att hans fru dött i barnsäng. En otippad men fin relation växer fram mellan den gamle prästen och Lila.

En läsvärd och fin bok. Flera titlar på svenska av Marilynne Robinson är "Gilead" och "Hemma". Snart utges "Två par systrar" på svenska.

//Karin

Släktkrönika i tre generationer

"Där vägarna möts" av Tommi Kinnunen.

Det här är en bok som man ska läsa om man gillar att läsa om "gamla kärva tider".

Handlingen utspelar sej i en liten by i norra Finland. En ung barnmorska flyttar in med sin dotter Lahja. Barnmorskan, Maria, får rycka ut dygnet runt till de dragiga stugorna och hjälpa till med krångliga förlossningar. Ganska ofta har man väntat med att tillkalla henne tills det har blivit kritiskt läge.

Historien fortsätter över krigsåren i två kvinnogenerationer till. Dottern Lahja försöker leva ett bättre liv än sin mamma. Hon gifter sej med Onni, som är en stilig karl som varken slår sin fru eller super bort pengarna. De bildar familj och bygger ut huset, men det är ändå något som fattas. När Onni kommer hem från kriget är han förändrad, håller sej undan Lahja.

Nästa generation gestaltas mest av Lahjas svärdottern Kaarina, som tassar på tå runt sin med tiden alltmera snåla och griniga svärmor. Det finns en skamfylld hemlighet i släkten. Kaarina gör fynd som avslöjar den.

//Karin

När en anhörig försvinner i sin egen värld

Att se en nära anhörig förändras av demenssjukdom är smärtsamt. Karin Flygare berättar i boken "Det är så konstigt nuförtiden" om Birgitta och hennes gamla mamma, som gradvis blir allt dimmigare i sin demenssjukdom. Mamman har alltid varit klok och pålitlig, men så börjar hon göra väldigt konstiga saker. Hon försvinner hemifrån, hon vet ibland inte vem det är hon pratar med och viktiga saker försvinner.
Boken är lättläst och känns som en dagbok. Jag tror att den kan ha en hel del att ge andra i samma situation.

//Karin

Sågverkshistoria

Amerikauret
av Vibeke Olsson

Vibeke Olsson var ungefär lika gammal som jag när hon som tonåring skrev ungdomsboken Ulrike

och kriget. Jag kommer ihåg att jag tyckte att den var jättespännande och säkert inspirerade den till en del uppsatsskrivande i skolan.
Nu håller jag på och betar av hennes serie om Bricken, en ung kvinna under Sundsvallstraktens stora sågverksepok. Den första boken hette Sågverksungen. I den här, fjärde delen, har Bricken hunnit passera trettio. Hon väntar sitt sjunde barn och genom hennes röst får man uppleva hur det kunde vara att sträva på som mamma, dotter, fru och arbetare under slutet av 1800-talet.

Det fina amerikauret som hänger på väggen har Bricken och hennes man Natan arbetat, slitit och sparat för att få ihop till. Tiden tickar oftast tryggt från väggen även om det händer svåra saker i familjen.

Intressant, levande och tänkvärt! Det här är inte så väldigt länge sen egentligen!

//Karin

Att komma till ett nytt land

Människor har gjort det i alla tider. Brutit upp från det trygga invanda och begett sig mot något de hoppats ska bli bättre. "Vi kom över havet", av Julie Otsuka,  är en gripande roman på det temat.

Handlingen startar 1919, då en grupp unga japanska kvinnor är på väg till det rika fantastiska landet i väster. De ska gifta sej med vackra framgångsrika män, som de aldrig har träffat. De tummade fotona, som kvinnorna tittat på så många gånger under den gungiga båtresan, överensstämmer inte något vidare med den luggslitna skara män som står och väntar på kajen i San Francisco. Det blir ett hårt och slitsamt liv för de flesta.

När andra världskriget bryter ut och Japan ses som landets fiende betraktas alla med japanskt påbrå som förrädare, men det är inte möjligt att bara packa ihop och åka hem.

Det var väldigt lätt att dras in i den här boken. Den är liten och behändig i formatet. Författaren skriver på ett närvarande sätt, där hon beskriver alla kvinnorna som "vi". En stor gemensam grupp med varierande livsöden. Gemensamt för dem är att livet är krävande och hårt.

En del fenomen är eviga. Även idag förekommer det ju att kvinnor reser över världen för att flytta ihop med någon de bara har sett på bild, fått brev/mail ifrån. Utanförskap och främlingsfientlighet är dessvärre också eviga begrepp.

//Karin

                                   

Snälla boktips

Mina boktips har nog en tendens att vara väldigt snälla och tama. Kanske det kommer något rivigare från min kollega Peter snart, men i väntan på det presenterar jag här Gatukatten Bob av James Bowen.
Alla som gillar katter vet att det är något särskilt att bli utvald till en katts favoritmänniska. Man känner sej mycket hedrad och speciell. Den här boken handlar om James, som har haft ett ganska rörigt liv. Efter en period av hemlöshet har han nu fått en träningslägenhet och kämpar med sitt drogmissbruk. Livet är inte alltför guldkantat för James, där han hankar sej fram som gatumusikant i ur och skur.

En dag får han så helt oväntat en envis ny vän, en röd gatukatt som bestämmer sej för att flytta in och bli ständig följeslagare. Inte helt populärt hos James, som har fullt sjå med att försörja sej själv. En smutsig, lusig och okastrerad gatukatt är inte vad han längtat efter. Men den röda katten ger inte upp, den dyker upp som en jojo hur många gånger han än försöker göra sej av med den. Och ett mycket speciellt vänskapsförhållande utvecklas mellan människa och katt. Det visar sej att Bob har lysande talang för att få folk att öppna sina plånböcker.

Boken bygger på en verklig historia. Jag har lyssnat på den som ljudbok.

//Karin

Hur hänger allt ihop?

Priser och plaketter! Törs man boktipsblogga om en gigant som Per Olov Enquist ...?
Det är lätt att känna sej mikroliten som skribent när man ska försöka få ihop något om Liknelseboken.

Men, hur som helst, jag har ju lyssnat på författarens egen uppläsning av boken och fått en elegant läsupplevelse. Det går nog inte att komma ifrån att en del böcker lämpar sej mer och andra mindre för uppläsning. Den här lämpade sej definitivt för uppläsning. Författaren läser lugnt, vänligt, begrundande, magiskt upprepande och man blir som lätt hypnotiserad.
Handlingen sveper fram och tillbaka över årtiondena. Allt hänger ihop. Och bredvid sig har man som läsare/lyssnare "vid flodens strand en flock av döende vänner, som vädjar att han ska förklara hur allt hänger ihop". En livsavgörande kärleksupplevelse från femtonårsåldern sätter djupa spår, får hålla ihop och avsluta hela boken.

En läs- och hörupplevelse av klass naturligtvis!

//Karin

Att kallas en äcklig, ful bakterie

Man undrar ibland hur vissa människor orkar stå upprätt. Och var de hittar kraften att skapa sej ett gott liv. Bibliotekets bokcirkel har läst Constance Briscoes bok "Äcklig" och den väcker en hel del eftertanke.

Författaren, som nu uppges vara yrkesverksam som domare i Storbritannien, beskriver en kärlekslös barndom med enorma hinder att överbrygga. Hon levde med en mamma som kallade henne "en äcklig, ful bakterie" och lät henne svälta, slog henne och lämnade henne ensam när hon bara var tretton år.
Fallenhet för studier och några vänliga människor i periferin verkar ha gjort att hon lyckats överleva.

Det finns många böcker i den här genren. Tyvärr, kanske man ska säga, för det är ju biografier över verkliga personers liv och beskriver förhållanden som man skulle önska att ingen behövde uppleva. Det finns ytterligare en bok av författaren. Den heter "Aldrig mera äcklig".

//Karin

Mörka platser

Förra helgen rycktes jag med av boktipsen i en av TV:s morgonsoffor. De viftade entusiastiskt med deckare av Gillian Flynn och 10 minuter senare satt jag uppslukad av "Mörka platser" i mobilen. *

Egentligen är jag less på blodigt läskiga historier. Men den här boken är finurligt mystiskt skriven och det finns många udda personer som utvecklas under handlingens gång. Sånt gillar jag.

Ben Day har suttit i fängelse i 25 år, dömd för mord på mamman och två av småsystrarna. Yngsta systern Libby klarade sej genom att fly ut i vinternatten. Flynn låter de olika personerna berätta ur sina respektive perspektiv och  hon slänger in små små frågetecken som köttben för läsaren att gnaga på. Vem/vilka var det egentligen som tog kål på nästan en hel familj den där gången för 25 år sen? Och om det inte var Ben, vem var det då och varför?

En del går att lista ut, men inte annat. Libby, som i nutid lever ett asocialt liv med ständig jakt på pengar, stöter på ett knepigt sällskap som har hennes familjs morddrama som fritidsintresse. Kan det finnas såna bisarra sällskap i Staterna? Man vet aldrig...

* Att peta in en e-bok i mobilen var inte superlätt första gången...men nu när appen Aldiko ligger där snällt och prydligt har jag helt OK puls och vårdat språk när jag tankar ner nya böcker via bibblans webbsida.

//Karin




   

En oväntat bra film

En fransk film om en totalförlamad man och hans personlige assistent, kan det vara en rolig feelgood-film? Ja, faktiskt! Jag har sett En oväntad vänskap (som förstås finns att låna på HelGe-biblioteken) och gillade den rakt igenom.

Några personer sitter uppradade i en slottskorridor och väntar på att få komma in på intervju. Det är den rike aristokraten Phillip som söker ny personlig assistent. En av de sökande är Driss, som nyss klivit ut från fängelset. Han är egentligen bara ute efter underskrift på ett intyg att han försökt söka jobb. Av bara farten plockar han med sej ett Fabergé-ägg, som den måttligt roade förortsmamman får. Hon kontrar med att slänga ut honom.

Driss blir mot alla odds Phillips assistent och de båda upplever MYCKET tillsammans. Philipps rådgivare och vänner är måttligt roade...

//Karin

Att vara någons hemliga dotter

En del kan titta i gamla dammiga album och spana efter släktdrag. Den där näsan verkar bekant... och den dimmiga snubben i uniform ser ju ut precis som sonen när han låg i lumpen! Men för andra är ursprunget en ständigt kliande gåta.

Shilpi Somaya Gowda har skrivit Den hemliga dottern på temat familj - ursprung - olika kulturer. Amerikanska Asha lever i en omhuldad trygg miljö. Pappa Krishnan har sin släkt i Indien och det är en av anledningarna till att Asha som liten adopterats just från ett barnhem i Mumbai.

Som 20-åring åker Asha för första gången tillbaka till Indien. Hennes uppdrag är att skriva en stipendieuppsats om livet i kåkstaden Dharavi.  Asha möter extrem fattigdom och hänsynslöst uttnyttjande av människoliv, men också starka familjeband och en varm kultur. Efter de första förlamande besöken i kåkstaden inser Asha att uppsatsen ska handla om kvinnornas starka insatser.

Parallellt med Ashas upplevelser får läsaren följa vad som händer hennes ursprungliga biologiska familj.


Rekommenderar den här boken!

//Karin

Sommarbok

Springa med åror av Cilla Naumann andas sommarstämning. Det är hemkokt hallonsaft och spegelblankt hav, klippor och gödseldoft/stank.

Men - det handlar inte om någon oproblematisk idyll!


En dag dimper sommargästen Johanna ner i elvaåriga bondtjejen Monikas vardagslunk. Deras ojämlika vänskap kommer att snirkla fram genom många somrar. Handlingen förflyttas fram och tillbaka i tiden.  De två tjejerna tappar kontakten under en period, men möts igen på sommaren när de båda har egna barn - med totalt olika livsvillkor.

Läsvänligt språk och intressant handling, tycker jag. Rekommenderas!


//Karin

Med nya ögon

Jan Johansen och hans fru satt i TV-studion och berättade. Om boken som just kommit ut, Med nya ögon. Boken har skrivits av Colette van Luik och den handlar om Jans liv.
Det är en självutlämnande berättelse om att falla, resa sig och se med nya ögon på omvärlden. Mitt i framgången smyger sej alkoholberoendet på och i dess spår de anhörigas medberoende. Det blir en slitsam kamp.


//Karin 

Törnrosa vaknar

En bok tryckt 1915 slumrar i något biblioteksmagasin.

Plötsligt händer det! Pang, 41 personer i kö och flera kommer nog. Någon som fått Nobelpris? Någon som jubilerar med sin dödsdag?

Nej, det är en bok av Ester Blenda Nordström. Boken heter En piga bland pigor och handlar om en wallraffande piga, dvs en dåtida flicka i lite högre samhällsställning som provar på det hårda livet som piga.

Boken har kommit i nyutgåva och anledningen till köbildningen är nog, som så ofta, lästips i media. Ganska häftigt i vilket fall som helst! Det gjordes en svartvit stumfilm 1924 efter boken, kanske vaknar upp den också rätt som det är.


//Karin

Kärvt ö-liv

Det kommer väldigt många deckare. Nu är jag tillfälligt mätt på dem igen och har spårat upp en bok med (enligt baksidestexten) lätt självbiografiskt innehåll. Vinteräpplen av debuterande Josefine Sundström.

Jag gillar ju finnen Paasilinna, Mikael Niemi, Torgny Lindgren & co, som skriver om kärva, småsura, strävsamma människor med seg ork och speciell humor (ofrivillig ibland). I Vinteräpplen finns det gott om såväl försupna surkartar som goda strävsamma människor, som kämpar för att nå ett acceptabelt liv. Man får följa flera generationer utifrån den lilla ön utanför Kaskö i Österbotten.
Den unga Tova hittar mod och kraft att bryta upp och följa sina drömmar till fastlandet. Det liv hon får där kommer också att bestå av mycket kamp och förödelse. Killen hon har träffat visar sej ha flera sidor...

En reflektion... hur många böcker finns det om kvinnoöden, där olika karlar saboterar livet genom supande, slarv och våld? I förhållande till hur många böcker det finns om kvinnor som lever rövare och gör livet surt för sina män? Speglar det verkligheten eller är det ena temat mera tacksamt i bokform,  just nu?

//Karin