av Jorun Modén
"Axel försökte förklara för professorn att han inte kunde jobba enligt en förutbestämd formel; så fort han började forska var det som om en dörr öppnades upp, lite som en trepanering fast han var vid fullt medvetande, och han behövde skriva ner vartenda ord i den spindelväv som uppenbarade sig". Arkeologistudenten Axel har problem med sluttampen på sina arkeologistudier. Handledaren tycker att han kommer med banbrytande svar, men tyvärr går det inte att forma en avslutad och godkänd uppsats av dem. Det blir ett jobb som personlig assistent i stället och Axel är alldeles i närheten av att gifta sig och bilda familj när han drabbas av en känsla, en stark kontakt med någon som har levt i det förgångna. Han hittar ett käkben efter en kvinna som levt för tretusen år sedan och blir som besatt av tankarna på henne.
Parallellt får man som läsare följa forntidskvinnan Embla.
Intressant och spännande bok i mestadels ångermanländsk miljö!
/Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar