måndag 15 september 2014

Bibliotek mot rasism




Under hela hösten 2014 pågår en kampanj mot rasism på HelGe-biblioteken. 
Förhoppningsvis så har du, om du besökt oss, sett affischerna eller noterat skyltningar på temat. 
Kanske har du läst om kampanjen på vår websida eller läst om den i andra medier. Jag tänkte skriva en del, här på bloggen, om böcker som känns relevanta eller funderingar som dykt upp, men det är nog bäst att börja från början.

Att ta ställning mot rasism kan tyckas vara som att sparka in en öppen dörr. Speciellt för en verksamhet som folkbibliotekets vars uppdrag innehåller många formuleringar om tillgänglighet för alla, demokratiska rum och rättigheter till gratis information osv. 

Dessvärre så är verkligheten sällan så enkel. I Sverige 2014 kallar sig väldigt få människor för rasister och varför ska man i så fall kampanja mot en helt marginaliserad ideologi? Samtidigt upplever sig så pass många svenskar utsatta för rasism i sin vardag, att det inte går att blunda för att någonting är väldigt skevt med majoritetsbefolkningens självbild. Det verkar alltså råda delade meningar om vad rasism faktiskt är och ska folkbiblioteken manifestera mot rasism så blir det av högsta vikt att vara väldigt tydlig med vad vi menar med begreppet.

I nationalencyklopedin beskrivs rasism som en ideologi som grundas på kombinationen av följande fem förutsättningar:

1) uppfattningen att det är rimligt att indela människosläktet i ett antal distinkta raser utifrån fenotypiska skillnader (yttre kännemärken);

2) antagandet att det finns ett samband mellan å ena sidan sådana fenotypiska skillnader och å andra sidan nedärvda mentala och intellektuella anlag, beteendemönster samt lynne och moralisk karaktär;

3) antagandet att dessa nedärvda drag är gemensamma för alla medlemmar av respektive raser;

4) övertygelsen att raserna låter sig klassificeras i en hierarki, beroende på kvaliteten av de nedärvda dragen;

5) föreställningen att denna hierarkiska klassifikation berättigar medlemmar av förment överlägsna raser att dominera, exploatera och t.o.m. förinta medlemmar av förment underlägsna raser

När jag läser det här så dyker bilder av slaveriet, utrotningen av indianer eller apartheid upp i huvudet. Det är historia snarare än Sverige 2014 och frågan kvarstår hur begreppet är aktuellt för en bibliotekskampanj idag. Kanske är det här skon klämmer hos fler än mig själv? Har vi svårt att ta in och förhålla oss till ett begrepp som vi inte upplever har någon anknytning till vår vardag? NE fortsätter:

”Även åsikter och handlingar som inte i alla avseenden motsvarar definitionen ovan kan med viss rätt benämnas rasism, när det rör sig om allmän motvilja mot medlemmar av grupper som definieras genom fysiska, kulturella eller beteendemässiga karakteristika, utan hänsyn till enskilda gruppmedlemmars individuella särdrag. Ofta är dock uttrycket främlingsfientlighet mer adekvat om sådana attityder”

Här börjar det bränna till. Det behöver alltså inte handla om en uttryckt åsikt att olika raser är olika mycket värda, det kan också handla om att inte se människor som individer. Att generalisera om olika grupper är ingenting konstigt i sig. Vi generaliserar för att förenkla och göra världen begriplig, men det är när generaliseringarna blir till fördomar som vi börjar närma oss rasism. 

Jag tror att det är viktigt att hålla det här i huvudet när vi diskuterar rasism i samhället och att vi är ödmjuka inför de historier människor som anser sig utsatta för rasism berättar. Jag hoppas att HelGe-bibliotekens kampanj kan sprida kunskap om rasismens ideologi och historia, men också att vi kan sprida förståelse för att rasism i Sverige 2014 inte nödvändigtvis ser ut som i historieböckerna. Det är någonting som finns mitt ibland oss och som vi ofta inte ens känner igen, det är en praktik lika mycket som en ideologi och människor drabbas av den på olika sätt. Folkbiblioteken skall vara tillgängliga och öppna för alla. Jag hoppas att den här hösten öppnar för många samtal som gör oss bättre på både tillgängligheten och öppenheten

Peter Hirseland