"Men gör det då", sa en sträng uppfordrande röst och jag satte mej lydigt upp mitt i natten. Och svarade nånting i stil med: "jaa..."
Fått tomtar på loftet? Nja, där är det nog redan ganska fullt. Det var så att jag hade börjat lyssna på John Ajvide Lindqvist när han läser sin samling Låt de gamla drömmarna dö.
Ajvides böcker brukar inte vara rekommenderad nattläsning för lättskrämda. Men efter den inledande berättelsen om killarna som brände telefonkataloger med väldigt många namn i... och de fått en revolver av en mager man... somnade jag. Inte alls för att boken är ointressant! Tänker fortsätta läsa/lyssna och återkommer nog med rapporter.
//Karin
måndag 30 juli 2012
söndag 29 juli 2012
Semesterläsning

//Karin
lördag 28 juli 2012
Förfädernas verk
Har varit i föräldrahemmet och stått framför svartvita foton på allvarliga anfäder. Funderat på släktdrag och på anfädernas insatser för att forma en framtid. Ju äldre man själv blir desto intressantare verkar det bli att fundera på tidigare släktled.
Och så har jag läst Jan Guillous Brobyggarna. Tror att varken författaren eller boken behöver någon närmare presentation egentligen... Bra, tycker jag att boken var i alla fall. Guillou har förmågan att göra personerna levande och intressanta att följa. Ser fram emot flera delar om de norska fiskarpojkarna som fick chansen att utbilda sig till ingenjörer under en tid när infrastrukturen byggdes upp. En del av handlingen utspelades i Afrika, under första världskriget. Det var en intressant infallsvinkel, med funderingar kring kolonialism, rasmotsättningar, troféjakt på vilda djur och mycket annat invävt i handlingen.
//Karin
Och så har jag läst Jan Guillous Brobyggarna. Tror att varken författaren eller boken behöver någon närmare presentation egentligen... Bra, tycker jag att boken var i alla fall. Guillou har förmågan att göra personerna levande och intressanta att följa. Ser fram emot flera delar om de norska fiskarpojkarna som fick chansen att utbilda sig till ingenjörer under en tid när infrastrukturen byggdes upp. En del av handlingen utspelades i Afrika, under första världskriget. Det var en intressant infallsvinkel, med funderingar kring kolonialism, rasmotsättningar, troféjakt på vilda djur och mycket annat invävt i handlingen.
//Karin
söndag 15 juli 2012
Bokfilm
Nej, jag hade faktiskt inte läst Marianne Fredrikssons "Simon och ekarna", trots att jag som bibliotekarie förstås borde ha läst den redan innan den kom ut. Helst innan hon, Marianne, ens hade börjat knattra på datorn för ett första utkast...
För vi har väl läst alla böcker på bibblan...? Eller?
Hur som helst. Filmen har jag nu lånat på bibblan och sett på TV och den var klart sevärd! Så boken måste vara dunderbra...
Simon växer upp i arbetarklassmiljö i andra världskrigets Sverige. Han blir god vän med Isak, som kommer från en välbärgad judisk familj. Det finns något gåtfullt kring Simon, han känner sig annorlunda och vill gärna gå mot andra mål än framförallt fadern tycker är lämpligt.
Filmen innehåller många olika intressanta vinklar och jag tror att den kan vara sevärd för många, inte svårtillgänglig och tung trots ämnet. Skådespelarna är uttrycksfulla och behagliga att lyssna till. Intressant att unge Simon genom ett tidshopp plötsligt förvandlas till en Skarsgård! Skarsgårdarna kan konsten att dyka upp överallt...likt Egyptens gräshoppor. Men det gör ju inget för de kan sitt jobb.
//Karin
För vi har väl läst alla böcker på bibblan...? Eller?
Hur som helst. Filmen har jag nu lånat på bibblan och sett på TV och den var klart sevärd! Så boken måste vara dunderbra...
Simon växer upp i arbetarklassmiljö i andra världskrigets Sverige. Han blir god vän med Isak, som kommer från en välbärgad judisk familj. Det finns något gåtfullt kring Simon, han känner sig annorlunda och vill gärna gå mot andra mål än framförallt fadern tycker är lämpligt.
Filmen innehåller många olika intressanta vinklar och jag tror att den kan vara sevärd för många, inte svårtillgänglig och tung trots ämnet. Skådespelarna är uttrycksfulla och behagliga att lyssna till. Intressant att unge Simon genom ett tidshopp plötsligt förvandlas till en Skarsgård! Skarsgårdarna kan konsten att dyka upp överallt...likt Egyptens gräshoppor. Men det gör ju inget för de kan sitt jobb.
//Karin
tisdag 10 juli 2012
Vansbrosimningen eller Vi hade varken tur med vädret eller klockan
Den spännande fortsättningen som vi alla har väntat på. Hur skulle det gå för Carin med C i hennes ihärdiga strävan mot En Svensk Klassiker? Varsågod! Rapport kommer här.//Karin (med K)
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Så har man varit till Vansbro och tagit sig en simtur.
Förberedelserna har
inte varit sådär jättebra: två gånger hade vi simtränat sedan förra sommaren,
min kompis Anna och jag.
![]() |
Bilkö till Vansbro. Lägg märke till det föredömliga avståndet framför bilen. (Karins kommentar) |
Steg upp kvart över
sex, rafsade ner packningen, åt gröt och kokade ägg som jag inte hann äta. Klockan
sju åkte vi från Ramsjö, för att vara i god tid. Haha, vilket skämt. Tjugo
minuter i tolv hade vi bara fem kilometer kvar till Vansbro. Där tog det stopp
på grund av bilkö. Sedan gick det i snigelfart och efter ett tag började folk
hoppa ur bilarna och springa, iklädda våtdräkter. Vi valde att se optimistiskt
på saken … men insåg så småningom att vi nog kunde glömma den där goda och
viktiga lunchen. Där kom de ouppätna, kokta äggen väl till pass. Senare insåg
vi att vi kanske också kunde glömma att hinna till vår start klockan tjugofyra
minuter över ett.
Tjugo i ett
parkerade vi och två minuter senare var vi dyngsura av regnet. Småsprang åt ett
håll för att hämta startkuvertet och det var inte närmsta vägen. Klockan ett småsprang
vi åt andra hållet, mot starten. Det var inte heller närmsta vägen. Bökade in
oss i ett överfullt, geggigt och vattenpöligt omklädningstält. Med stora besvär
lyckades vi åla oss i våtdräkterna. Så ut ur tältet för att lämna väskorna. Tyvärr
regnade det så mycket på mina glasögon att jag varken kunde se till Anna eller
var man skulle lämna väskan. Jag irrade omkring en stund och lyckades till slut
bli av med min väska. Sedan klämde jag in mig i nästa startgrupp som skulle
iväg (vår hade redan stuckit förstås).
Äntligen i vattnet
kändes det härligt och inte alls som 17,4 grader. Det var bara att simma på.
Efter två kilometer, där älven delar sig, skulle man svänga till höger. Då blev
det motströms, kallare vatten, vågigare och ganska trångt. En och annan spark
fick man, och en och annan kallsup. Fortfarande kände jag mig pigg som en mört.
Så pigg att jag ökade farten. Det skulle jag inte ha gjort, för då fick jag
krampkänning i benen och det var bara att ligga och paddla med armarna, för att
sedan återgå till marschfarten igen. Nä, man ska inte försöka briljera …
Efter en timme och
nitton minuter var jag i mål. Där blev jag haffad av sjukvårdspersonal och förd
till ett värmetält, eftersom min skepnad hade bytt till en lila färg. I tältet
fanns många andra lila människor. Jag satt där en stund under en filt, innan jag
duschade och bytte om i regnet. Traskade sedan barfota i geggan (skorna var ju
ändå precis dyngsura) och fick mig ett välbehövligt mål mat.
Och vips, så var
det tredje delmålet i kampen att erövra En Svensk Klassiker avklarat! //Carin me
Drömmen om soliga sommardagar
Om inte läget ute tilltalar semesterfiraren kan man gå in på Ljusdals bibliotek och titta på Anna-Karin Köhlers vackra naturfoton. Utställningen pågår till slutet av juli.
//Karin
//Karin
onsdag 4 juli 2012
Nya bilder
Ny fotoutställning på Ljusdals bibliotek. Det är Jonas Kristofers som är juli månads utställare från Ljusdals fotoklubb.
//Karin
//Karin
tisdag 3 juli 2012
Vi hade i alla fall inte tur med vädret
Alla vet kanske inte att vi har en idrotts-kämpe i leden? Carin (OBS! Inte Karin med K) har avverkat Wasaloppet och berättat om det på bloggen tidigare. Här nedanför följer hennes rapport från Vätternrundan. Håll utkik efter kommande reportage från Vansbrosimmet. Det sägs att Carin är startklar att kasta sej i det kalla Dala-blå! //Karin med K
* * * * * * * * *
![]() |
"Det cyklande åkerspöket" kallar hon sej själv, men visst är det ett osedvanligt fräscht spöke! Vid målgång efter 30 mil av blöta och köld!! |
Och regn blev det, dropparna började falla strax före starten som gick på lördag morgon 16/6 04.50, efter tre timmars sömn. Man blev blöt, blötare och blötast. Frös som en hund i fem timmar till att börja med. Sedan frös man ytterligare ett par timmar, för kläderna torkade förstås inte på stuberten när regnet upphört (och allt man hade på sig, inklusive de vattentäta grejorna, var blöta både in- och utvändigt). På slutet dök förresten ett nytt regn upp, men jag orkade inte frysa mer då.
Efter åtta mil
tappade min kompis Anna och jag bort varandra. Det var lite trist, men då slapp
Anna å andra sidan vänta på mig när min kedja hoppade av flertalet gånger. Satt
i diket och pillade med den och var glad att det åtminstone inte var
punktering.
Vad finns mer att säga om den trettio mil långa cykelturen? Jo, det var förstås en alldeles fantastisk upplevelse att veva runt bland tusentals cyklister, känna draget då proffsen drog förbi i klungor, glädjas åt gnuttor av solsken, äta, dricka och uppsöka bajamajor i massor … för att slutligen efter 15 timmar och 9 minuter trampa in i mål och känna att ”yes, jag gjorde det!” //Carin med C
Etiketter:
Carin med C,
En Svensk Klassiker,
Fritidsintressen,
Fräscha åkerspöken,
Gäst,
Idrottshjälte i personalen,
Inte latmaskar,
Karin,
Mer än lagom,
Ramsjö bibliotek,
Resor,
Sport,
Tävlingar,
Vätternrundan
måndag 2 juli 2012
Konsten att vila
![]() |
Tagga ner lite... en annan har bara sovit 15 ½ timma... |
Lär av närmsta katt... enligt agria.se sover katten bortåt 16 timmar, det vill säga två tredjedelar av ett dygn. Och så sägs dom ju ha nio liv.
Champion i mindfulness, avslappning och meditation! Stretching... för att inte nämna deras yogarörelser - toppklass!
//Karin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)