Måndagen den 25 november berättade komminister Markus Frank vid
en samling på Los bibliotek om biblioteksväsendets framväxt i Losbygden.
Under industrialismens framväxt började det produceras
böcker till både nytta och nöje i större mängder och till lägre pris än
tidigare. Långt ifrån alla hade dock råd att skaffa egna böcker. Från ledande
håll gjordes insatser för att ge allmänheten tillgång till litteratur samtidigt
som man också sökte styra det utbud av läsning som fann vägen ut i bygderna.
I Los skänkte år 1854 socknens förste kyrkoherde, Johan
Rudolf Norelius, en grundplåt på 100 riksdaler Banco till ett sockenbibliotek. Kapitalet
växte under Norelius egen förvaltning och då han 1859 lämnade orten efter 13
års tjänst donerade han ett bibliotek till sockenborna. Främsta syftet var att
ge socknens ungdom förkovran i olika praktiska ämnen och religion. Bland annat
ingick 15 band av Läsning för folket, en bok som utgavs årligen av Sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande.
Norelius stadgar för biblioteket angav ramarna för verksamheten
som utövades under skolstyrelsens tillsyn. Biblioteket förvaltades av ortens
folkskollärare och det var öppet en söndagseftermiddag i månaden. Öppethållandet
utlystes från den ena gången till den andra. Att läsa böckerna på plats var
gratis, men hemlån kostade 6 öre riksmynt i månaden. I regel fick man bara låna
en bok i taget men undantag kunde medges, t ex om böckerna var små. Man fick
böta för försenad återlämning och för förstörda eller helt förkomna böcker.
Lånekorten var inte ju uppfunna än, så lånen signerades med namnteckning eller
bomärke.
Internationella utblickar saknades inte heller denna kväll,
då de 24 personer som församlats också fick sig till livs några intressanta
tidsbilder från dåtidens beslutsfattande och församlingsliv. Den frivilliga
gåva som togs upp till hjälp för tyfonens offer på Filippinerna i samband med
fikat uppgick till 740 kr.
// Eva Jernqvist, gästbloggare denna gång
Faktaruta, Los bibliotek:
Norelius donation från 1859 omfattade 373 böcker, bekostade
av honom själv och även av några andra finansiärer. Bokinköp bekostades med statsbidrag och med anslag från
kyrkokassan. 1920 bildades filialer i Hamra och Rullbo. Andra bibliotek fanns också, t ex bildade ABF i Los ett eget
bibliotek 1930 som 1960 skänktes till Brattberga vårdhem. Biblioteket fick lokaler i Los nybyggda centralskola 1961. Till 1970 hade Los eget bibliotek med bibliotekarie och egen
styrelse.
Los bibliotek är i dag en av kommunens fyra biblioteksfilialer
som fungerar som integrerade folk- och skolbibliotek.
//Eli, Karin